säg mig...

vart finns alla modiga människor?
människor som står upp för vad de vill och tycker?
människor som gör så som de säger?
människor som inte bryr sig om vad andra tycker om de vet vad de vill?
människor som gör - här och nu?
människor som följer sitt hjärta?

varför ska bara jag behöva göra det?
jag är minst lika rädd som alla andra.
men det kan faktiskt inte stoppa en.
man kan förlora allt det där som räknas om man lyssnar på sin feghet.
och det är den allra sämsta, den allra sorgligaste anledningen att förlora till.

kom igen nu för fan, jag orkar inte åka fram och tillbaka som en tumvante mellan folks oro och önskan. vill inte längre vänta.
vart finns hjältemodet i vardagen?

...and you said it mattered what i thought and wanted...