packning

herr je...
jag tror jag var sjuk den dagen gud delade ut spatial planering till våra förmågor och synapsbanor. det är ju stört omöjligt!
enda positiva är att katterna älskar flyttlådor. fick de välja skulle jag befinna mig konstant ambulerande mellan lägenheter, alternativt bara ouppackad. (det sistnämnda ligger ruskigt nära sanningen de senaste 2.5 åren)..
kanske är det inte bara spatial planering som jag verkar ha undvikit att utveckla, utan planering kort och gott. inser hur jag borde ha tänkt för ett par veckor sedan när jag började förstå att vintern skulle bli ruskigt kall och snöig i år igen. idag är bilen insnöad och inplogad och jag äger fortfarande varken dubbdäck eller en snöskyffel. kan hända funkar det att skotta med en wokpanna?

rebirth eller på tillfälligt besök?

Har funderat länge på att jag borde ta upp skrivandet igen, och det finns spår lite här och var över internet. Små försök på det som en gång var. Kanske kan jag lika gärna börja här som någon annanstans. Försöka.
Saknar det liv när orden flödade över allt som fanns tillbuds och jag målade med både ord och färg....

Kanske är det alla förändringar som varit på gång som stulit min tid och mina tankar? De senaste åren har bara snurrat förbi.
Nu ska jag flytta till min 8e adress på 10 år. Ja, i alla fall om jag får ner sakerna i lådorna nån gång.
Och sen, sen ska jag kompromissa. Det allra svåraste jag vet, förutom tålamod. Vi får se hur en T. ser ut i ett samboliv, haha. Jag hoppas inte likheterna med hulken är allt för stora. Det som inte dödar dig gör dig starkare ;) men jag misstänker det är värt det ♥

homo! homO?

jag blir glad när jag läser att homoäktenskapet verkligen ordentligt, en gång för alla, gått igenom. även i kyrkan för de som vill. kärlek och äktenskap är lika för alla och man verkar ha förstått att det i grunden bör byggas med kärlek som bas, inte med kön.
yay sverige.

men samtidigt blir jag helt oväntat ledsen när jag läser alla hatiska, stridiska, arga och bittra kommentrarer på bloggar, nyhetsartiklar etc etc. jag brukar inte bry mig om korkat folk, men hur kan man vara så arg och så hatisk? så mycket, liksom?
och ännu mer ledsen blir jag över att hur kan man få uttrycka sig hur man vill på det sättet, i offentliga skriverier och insändare? hur kan det tillåtas och få publiceras? varför får man uttrycka så pass mycket hat på hela sidor av dag- och kvällspress kring en grupp av människor när det inte tillåts kring alla andra? varför får homosexualitet debatteras och kränkas när man inte får göra så med religion, kön och annan tillhörighet?
det känns ju ändå som att accepteras på nåder när det är fullt lagligt att spy galla och hat över oss och våra rättigheter överallt, och det då ska ses som tryckfrihet och yttrandefrihet. som att "ni vinner väl nu då, men ni ska fan veta om att ni inte är omtyckta inofficiellt".

livskvalitet

...just nu är att köra bil på jobbet i 130km/timmen med tegan and sara på hög, hög volym och sjunga med till "nineteen".
det, och att orka ligga vaken i sängen med datorn på magen efter jobbet.
är fruktansvärt trött dessa dagar. 5.5 timmars övertid på tre dagar! helt sanslöst, och ännu väntar den "intensiva perioden" runt hörnet. my god, hur ska det gå?

sängen är min sanna kärlek och stöd just nu. dagens första tanke tillägnades faktiskt den. "idag, idag ska jag gå och lägga mig redan när jag kommer hem" var det första som for igenom mitt trötta huvud innan jag ens slagit upp ögonlocken och orkat trycka på snooze.

men i bilen, med tegan och sara, är det lycka för en stund. att inte fundera över annat än texten och träden som svischar förbi utanför fönstren.

orosmoln i kroppen

för de ska skära i mig. ta bort en bit av vad som är jag.
inte så mycket, i alla fall inte just nu, men överhuvudtaget...
jag hade planerat så bra, att enda gången jag skulle skäras i var med egengjorda papercuts eller när jag slant med kniven. inte så här... planerat och på kirurgen.
det behöver inte vara det, men de ska kolla efter, så det inte är det där...det där som börjar på c.

jag tycker inte om det här.

playing the part, filling the shoes, growing into it....

när man sitter trött som en gnu på jobbet med rödkantade ögon, en dysfunktionell hjärna och lite lätt svullen hals för att man sovit med tre kattungar i sängen trots att man är lite lätt allergisk mot katter (de somnade i min säng innan jag gått och lagt mig och såg så förgrymmat söta ut när de snusade att jag inte hade hjärta att slänga ut dem) - då är man inte bara lesbian och catlady utan ganska så pretty crazy too är jag rädd...

synden straffar sig som sagt själv, så jag blev väckt (med frekventa mellanrum från ytterst arla morgonstund) genom djupt sittande klor och tänder i mina fötter av förnöjt exhalterade s&m fotfetischister till pälsbollar.

jag tröstar mig med att det aldrig riktigt var meningen att bli vad jag har blivit. och åxå med att eftersom jag lyssnade på soundtracket till mamma mia i bilen till jobbet kan jag inte bara vara crazy catlady, utan tydligen åxå i alla fall lite bög. för att neutralisera.

storheter i görningen

att samla ihop ungefär fem stycken papper kan vara besvärligare och mer påfrestande än man tror...

idag samlades alla intyg, betyg, bevis och liknande ihop och stoppades, efter 17 kontrollräkningar, ner i ett kuvert som snart ska postas. även om jag tror nästan helt säkert att de kommer ge mig mina tre bokstäver framför min titel, är det ändå massor med pirr i magen och dinosauriefjärilar somm far omkring.

leg.

att det ska vara så stort och laddat?

men fem stycken papper motsvaras av fem stycken år, plus ett år till, det senaste. och så alla framtidstankar som hysts under en ganska lång tid. så det kanske är förståeligt.

nu har jag just flyttat alla mina papper från sin oordning i det förra kontoret till en ny oordning på Mitt Nya Kontor, som inte riktigt känns som min röra än, eller mitt kontor.

nyss snurrade huvudet till och allt blev suddigt. jag undrar om det är leggen som spökar, eller bara värmen.

på onsdag åker jag till tyskland och firar i förskott med mycket hångel och lite annat smått och gott. även om man inte ska ta ut saker i förskott tycker jag allt att hångla, det kan man göra både i för- och efterskott, samt lite till vardags med.

peace out!

Ps:

med risk för besvikelser hoppas jag "legget" ser ut ungefär så här: